Alla inlägg den 28 februari 2010

Av Ella - 28 februari 2010 17:28

"To love is to risk not being loved in return. To hope is to risk pain. To try is to risk failure, but risk must be taken, because the greatest hazard in life is to risk nothing."

Man måste våga. Måste våga satsa, måste våga chansa. Måste våga kasta sig ut. Måste våga öppna sitt hjärta.

Av Ella - 28 februari 2010 16:50

"The greatest ironies of life: having the right person at the wrong time, having the wrong person when the time is right, and finding out that you love someone after that person walks out of your sight ...."

Kanske kan det ligga något i detta. Det känns verkligen som om jag kanske hade rätt person men vid fel tidpunkt i livet. Allt var lite för rörigt just då under en period och jag kunde inte riktigt se honom och det vi hade på rätt sätt på grund av allt annat runt omkring mig. Jag klarade inte riktigt av allt som hände på samma gång tror jag. Så jag valde att låta honom gå... Kanske mitt livs misstag? Eller? Jag borde i alla fall inte ha gett upp så lätt och låtit honom gå. Jag borde gett det tid och prioriterat annorlunda. Jag borde ha pratat mer med honom och förklarat.


Av Ella - 28 februari 2010 01:14

Idag gjorde jag ett försök att agera för att kunna reda ut min förvirrade hjärna och försöka kunna få någon rätsida på vad jag kanske känner eller inte känner. Jag kom nämligen fram till igår kväll att jag skulle nog behöva träffa honom för att kunna känna efter hur det känns då och kanske på så sätt kunna reda ut hur jag egentligen känner. Om det verkligen finns nåt där eller om det bara är min hjärna som spelar mig spratt. I går kväll såg jag nämligen (tack vare facebook och twitter) att det verkade som att han skulle upp hit och hälsa på familjen över helgen och då tänkte jag att då vore det ju bra att försöka träffa honom så jag kan känna hur det känns. Men eftersom vi inte haft så mycket kontakt sen vårt förhållande tog slut så var det ju lite knepigt att försöka få till att träffas... Jag grubblade en del men till slut bestämde jag mig för att jag måste våga. Så jag skickade ett sms till honom i morse och frågade om han hade tid och lust att ta en fika. Jag tänkte att det förhoppningsvis låter bra och oskyldigt. Vi kan ta en fika och bara ses och småprata lite allmänt, men jag får träffa honom och kan känna hur det känns att träffa honom. Tyvärr fick jag till svar att han nog inte hade tid, det var mycket inplanerat under helgen och tyvärr kunde han inte ta ledigt på måndag så det blev bara helgen här uppe. Jag vet ju att det kan vara full rulle för att hinna med allt när han bara är uppe över helgen. Så det kan ju mycket väl vara så att han faktiskt var upptagen hela helgen. Eller så kan det vara så att han inte vill träffas. Hur ska jag veta vilket? Helt omöjligt.

Nu på kvällen såg jag att han är i min stad och umgås med vänner i kväll. Jag kunde då inte låta bli att tänka att hoppas han hör av sig. Att mitt sms fick honom att fundera och vilja träffas så att han hör av sig och kanske undrar om han får komma förbi. Men det är ju bara önsketänkande. Han kommer ju inte höra av sig eller titta förbi under helgen. Jag vet det. Men ändå kommer jag på mig själv med att till och med hoppas lite i smyg på att han kanske ska dricka några öl med sina vänner och sen ge mig ett bootycall... Jag vet att han inte kommer göra det men drömma lite kan man väl få göra i alla fall. Ett tag lekte jag till och med med tanken att jag skulle höra av mig till honom, typ ett bootycall eller nåt sånt. Men jag kan ju inte göra det, jag har ju smsat idag och han hade inte tid att träffas, kan ju liksom inte tjata. Och sen är det väl ändå ingen bra idé. Om det bara skulle bli en natt ihop så blir det ju bara ännu jobbigare sen. Jag menar om jag då skulle inse att jag vill verkligen ha honom och sen vill inte han detsamma. Nej usch vad jobbigt det skulle kunna bli.

Jag vet ju inte vad jag vill och hur jag egentligen känner. Jag har väldigt mycket tankar. Tror att det vore bra att träffa honom, det borde reda ut en del tankar och känslor. Men jag lär väl inte ha möjlighet att träffa honom på länge. Han brukar väl inte vara upp hit så ofta. Jäkla skit alltså! Finns inte så mycket jag kan göra. Mitt enda hopp är väl att mitt sms satt i gång tankar hos honom och att han kommer höra av sig. Men jag tvivlar lite på att det kommer hända. Killar kan ju vara så otroligt tröga så han kanske inte ens fattar att jag hade nån tanke bakom en fika. Eller så är han helt enkelt totalt ointresserad och vill inte ses. Suck! Vilket jobbigt läge. Jag borde verkligen bara släppa alltihopa och glömma honom. Men jag vet inte om jag kan det, han finns ju i mina tankar. Jag behöver få reda ut mina tankar och känslor, men det kan jag nog tyvärr inte göra här hemma på egen hand, jag behöver nog träffa honom. Men det verkar ju inte vara möjligt.

Jag borde gå och lägga mig nu och sluta sitta här och drömma och hoppas på att han kanske hör av sig.


Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Detta är min dagbok. Här skriver jag om mina tankar och funderingar, det är skönt att bara få skriva av sig allt. Tankar om livet, framtiden, kärleken, drömmen om en familj, sista terminen på universitetet, mina hundar, ja min blogg kommer handla om allt.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<<
Februari 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards